Panikartad smärta..

Det vart en tuff dag igår. Magen började att krångla strax efter lunch, vilket gjorde att jag fick panikartade smärtor till och från.  Magen växte och jag såg ut som om jag var gravid i vecka 30. Kallsvettades och hade jobbigt att gå tom. Var helt galet jobbigt faktiskt. Var hemma och vila en stund innan jag tog mig upp för att hämta Freja på skolan. Sen hem och vila igen innan det var dags för middag. Så jag var helt slut hela kvällen och sov länge under natten.
 
I morse hade smärtan nästan gett med sig, men tröttheten var då ett faktum. Det tar så mycket på krafterna att ha ont sådär. Man förtränger väldigt snabbt, hur det verkligen är. Men direkt då man känner första smärtan, så har man koll på en gång vad det är. Det innebär ju att dagen har varit lite upp och ner. Inte alls som tänkt. Men det får vara så. Kan inte ändra på något i alla fall. 
#1 - - emma:

fin bild :)

Svar: TACK!
Nina