Älskade mamma..

Idag gravsatte vi mamma. Det har fortfarande inte gått in att hon är borta. Hon känns liksom inte borta. Det är så svårt att ta in. Som att jag vägrar acceptera det. Det har ändå gått två månader idag, sen hon hastigt gick bort.

Men idag så gravsatte vi hennes urna. Så nu är hon hos min storebror och hos min mormor. Känns ”skönt” att jag nu vet vart hon är. Men det är ju en absurd känsla att hon skulle vara aska i en urna nu. Mkt märkligt. Nu ska vi börja klura på hur vi ska göra med gravstenen, för det är ett stort projekt i sig. Men det är fortfarande så mkt att ta tag i, så det blir ett steg i taget. 

Visa fler inlägg