Överraskningsfest..

Efter begravningen och Onkologbesök med mamma så kom tanken att mamma kanske borde firas. Jag har ju inte haft en tanke på det, mer än att vi ska dit och äta middag. Det har ju bara varit för mycket med allt kring pappa. Men så på fredagen så fick jag ett spontantryck. Så jag bjöd in lite folk och alla kunde. Så det vart en överraskningsfest i stället.
 
Barnen och jag var ute och plockade mängder av blommor på morgonen. Gjorde egna girlanger och slog in presenten. Sen så satte jag igång och fixade med nerkylning av dricka och gjorde en stor smögåstårta, satte på kaffe och packa kakor. Så åkte vi hem till mamma och som tur var så var uteplatsen ledig. Så vi intog den platsen och pyntade.
 
När mamma väl kom så hajjade hon ingenting, vi skulle ju äta på restaurangen. Sen kom alla människor bakom busken, sjungandes. Nej det vart perfekt och hon hade inte en susning. Det vart ett ordentligt firande!

En vecka sen begravningen...

En vecka har gått sedan vi hade begravning för pappa. Det var en tung dag och i 2-3 dagar efteråt så försökte jag bara att ladda om batterierna. Var en märklig känsla att behöva begrava honom. Känns ju inte verkligt än att han gått bort, trots att det gått en månad. Det värsta just nu är väl att stå hans lägenhet. Den är nästan tömd och tomheten ekar. I morgon ska vi dit igen och ordna med det sista. I slutet på juni lämnar vi in hans nycklar..

Trodde nog aldrig att du skulle dö..


En av låtarna som spelades på begravningen.. 

Avsked..

Då vi här. Dagen då jag ännu en gång ska ta avsked av min pappa. Usch det känns inte vidare faktiskt.

 
Take my mind
and take my pain
like an empty bottle takes the rain
and heal, heal, heal, heal

I morgon är det dags...

Begravningen närmar sig. I morgon är det dags. Eftersom det är en borglig begravning, så har jag ordnat med lite saker själv. Bland annat ett "program" till begravningen. Igår vart jag helt och hållet klar med dom och kan lägga det åt sidan. Återstår att handla några saker till i morgon, men annars så är jag nog i stort sett klar.
 
Idag har jag annars fullt upp med bland annat ett besök inne i stan hos några läkare. Får se vad dom säger där. Sen ska jag handla till middagen ikväll och begravningen i morgon. Det blir till att hämta lite extra barn idag och sen får vi besök ikväll. På det så är det ju EM match. Jag tror att jag kommer att förhoppningsvis sova gott ikväll.

På tisdag begravs pappa..

På tisdag så begravs pappa. Så just nu så ordnas det sista inför det. Det har varit en hel del att göra, då det kommer att bli en borgelig begravning. Alla bitar är inte på plats än. Men jag hoppas att dom kommer att falla på plats snart. Är så slut, för det känns som om jag "jobbar" med något varje dag. Det är galet slitsamt, när jag redan är dålig. Så orken har inte funnits riktigt till att orka med bloggen med. Usch, på tisdag, ja då blir det jobbigt.

Lite glädje i allt det jobbiga..

går gick min stora älskling ur ettan. Han har redan gått i skolan i två år. Jag hajjar verkligen inte hur det kan vara så. Han är så stor min lilla kille. För att fira detta så ordnade vi så att han fick sin efterlängtade guldhatt och sen en medalj. Han var så stolt och glad ♥. Lite glädje i allt det jobbiga..

Ta bort tankarna från annat för en stund..

 Idag har vi spenderat dagen utomhus till större delen. Vi har varit i Wasahamnen där det dukats upp till fest. Gammelmormor fyller 85 i morgon och det firades med en överraskningsfest för henne. Så det bjöds på en massa gott. Barnen lekte med kusinerna och sprang runt i fem timmar. Så skönt att komma ut och göra något super roligt. Ta bort tankarna från annat för en stund..

Rosor och Pioner..

Idag har jag varit hos Floristen och valt ut blommor till pappas kista. Färgerna kommer att gå i rött, vitt och grönt. Blir iaf rosor och pioner som huvuddelen av dekorationerna. Kände mig väldigt nöjd då jag gick därifrån iaf. Tyckte att det kändes så svårt innan. Hur tänker man, hur väljer man? Men det var en riktigt bra Florist som hjälpte mig. Sen hade jag ju Jonas med mig vid sidan av som stöd och pepp ♥

Blommor till begravningen..

Det har varit tunga två veckor som har passerat Jag har slitit som en djur hit och dit och nu börjar kroppen säcka ihop helt och hållet. Igår kväll låg jag med migrän och vaknade inte förrän vid 10,30 idag.
På schemat idag är det blommor. Jag ska ta mig till en blomsterbutik för att träffa en florist och prata om blommor till pappas begravning. Se vad det kan bli.

Får sig ett slut..

Idag har jag tagit en ledig dag från alltihopa. Bara tagit det lugnt, sovit, duschat och gjort lite småplock. Jag är helt slut från topp till tå. Kroppen skriker av värk. Nej det är inte roligt någonstans. Hade tackat ja till diverse event idag, bara för att få en härlig break från allt. Men jag orkade inte, luften börjar gå ur.
 
Vi har iaf börjat med begravningsbyrån, jag har fått hyfsad kontroll på alla papper. Igår vart inspektionen av lägenheten klar och idag så hoppas jag att nästa del får sig ett slut. Jag hoppas.

Lämnat oss..

Imorse klockan fem så somnade min pappa in.  Han har kämpat tappert på sjukhusets intensivvård i en veckas tid, men det gick bara inte. Igår kom beskedet att det inte gick att göra något mer. Så vi har bara väntat, väntat på att telefonen ska ringa. Jag klarade inte av att vara vid honom, se honom försvinna från oss. Men jag har varit vid hans sida varje dag, pratat med honom och hälsat från alla. Jag fick även mitt avsked igår, jag fick säga hej då. Nej det är tungt nu, pappa är borta och barnens morfar har lämnat denna värld.

Nu väntar vi bara..

Det vart en förmiddag på södersjukhuset. Dels för att jag skulle få min egna medicin idag och dels för att jag som vanligt skulle till intensivvården. Fick prata med en läkare och i eftermiddags så tog en massa jobbiga beslut. Så nu får man magsår så fort telefonen ringer. Vill ringa avdelningen, men jag vet inte vad jag ska säga. Så nu väntar vi bara...

Dåliga nyheter..

Det har varit en tuff vecka för min del. Jag har sprungit så mycket och varit timmar på Intensiven. Inte till det bättre heller utan snarare tvärtom. I ons fick vi väldigt dåliga nyheter, men man hoppas liksom än. Dock så verkar det vara på väg att närma sig slutet. Jag vill inte erkänna det för mig själv. Nej jag vet varken bu eller bä just nu, mer än att ja är galet trött och sliten.
 
I morgon väntas ännu en dag på sös, dels för min egen medicin och dels på intensivvården - om inget annat inträffar under kvällen/natten.