Deliciously

I lördags så besökte vi kyrkogården. Vi och i stort sett alla andra i stockholm. Till en början var det lugnt, men på väg därifrån så forserade det in människor som med en våg.

Vi gick i alla fall förbi mormors grav och ordnade det fint där. För att sedan gå upp till minneslunden för att tända ett ljus för pappa och morfar. Theo och Freja vart väldigt ledsna. Tungt för mig med, men man håller sig stark inför sina egna barn och försöker att finns där för dom om dom behöver tröst.

Det har varit mycket frågor från Theo för att göra ett försök till att varför morfar gick bort, varför han inte finns längre. Det är frågor om allt möjligt som kommer då och då. I lördags kom väl chocken att vi inte gick till hans grav, utan att han fanns på minneslunden. Ett begrepp som var svårt att förstå. Vad det egentligen var. Är han här? Ligger han under alla tända ljus?

Vi letade upp en plats och så tände vi våra ljus. Jag tänkte på vägen därifrån, att det kanske hade varit lättare att välja ut en specifik plats, som vi alltid gick till sen. Just för att göra det lättare med "morfars plats". Men jag tror att det gick bra ändå. Dom fick tända sina ljus och ställa ner dom. Det var viktigt för dom, speciellt för Theo. "Skönt" för mig att ha det gjort med, första gången som jag tände ljus för pappa på minneslunden..