Deliciously

Kroppsliga signaler

Stress och utbrändhet har blivit högaktuellt. Är detta nya sjukdomar eller nya namn på gamla sjukdomar? Den fysiska reaktionen är inte förändrad. Vad som händer inne i kroppen är samma reaktioner som alltid funnits. Det sker idag en förvandling av hur vi uttrycker att vi mår dåligt. Vårt hälsobeteende styrs av många faktorer. Mycket som tidigare bedömdes som livskriser hanteras alltmer i medicinska termer.

I det här avsnittet diskuteras och ges åtgärdsförslag till några sjukdomar och de vanligaste symtomen som kan vara en följd av långvarig stress. Det är viktigt att få klart för sig om symtomen har med en allvarlig överbelastning att göra eller om symtomen är tecken på annan sjukdom.

Syftet med detta avsnitt är att vägleda dig som upplever svår stress och har sjukdomssymtom. Många individer kan själva ställa en stressdiagnos men har du fått symtom från kropp och/eller själ behövs professionell hjälp. Med både inre och yttre orsaksfaktorer kan specialisthjälp behövas. Du kan reflektera över samband och åtgärder innan du söker hjälp eller i väntan på läkarbesök.

Flera av symtomen kan uppkomma även vid kortvarig stress men går då fortare över. Min erfarenhet är att varje individ känner sin egen kropp allra bäst. Det allra viktigaste i kontakten med patienter och medmänniskor är att lyssna. Som läkare har jag ofta ställt frågan till patienten vad hon eller han själv tror att symtomen beror på. Då kommer ofta lösningen eller åtminstone en ledtråd. Någonstans vet man själv orsaken, men vissa saker kan kännas oövervinnerliga att hantera. Det kan röra sig om yttre arbetsrelaterade orsaker, det kan vara familjeproblem och det kan vara individuella orsaker.

Fås bara lite hjälp att lyfta på locket så är isen bruten och början till en förbättring har startat. Vägen är dock olika lång för olika individer och våra copingmekanismer, dvs. vårt sätt att hantera stress, är mycket olika. Viktigt är att medvetandegöra sambanden mellan kropp - själ - symtom och omgivning. Tillståndet måste bedömas i sin helhet.

Försvarsmekanismer

Det är inte alltid lätt att inse orsaken till symtomen. Skygglappar och försvar kan göra det svårt att acceptera förklaringar, framförallt från utomstående. Viljan att orka kan göra att vi tar på oss mer än vi kan bära. Därför blir ibland symtomen så allvarliga.

Självkännedom och självkänsla

Sök hjälp i tid om du känner att allt inte står rätt till och du börjar tvivla på hur du skall orka med. Det är inte ett misslyckande ? det är självkännedom! Det är dina gränser och dem känner du bäst själv. Att kunna sätta gränserna för sin förmåga är första steget till utveckling. Det är samtidigt ett steg till att undvika ohälsa. Vid ett långdraget stresstillstånd är ofta självkänslan så låg att det krävs hjälp utifrån.

Vad är det?

Stress är ett begrepp med många sidor. Om jäkt är den lindrigaste formen av stress så bedömer jag att utbrändhet är en av de svåraste formerna av stress. Ett för högt varv eller alltför höga krav är ett vanligt sätt att beskriva stress idag. När möjligheterna att bemästra eller kontrollera den svåra situationen är bristfälliga så upplever vi stress.

Vanliga symtom och sjukdomstillstånd
Känslomässiga störningar Känslomässiga reaktioner som oro, ångest, nedstämdhet, trötthet, känslor av otillräcklighet, isolering och sömnstörningar är vanliga symtom. Depression kan uppstå sekundärt. Underliggande sjukdom kan öka reaktionerna.

Intellektuella funktioner
Försämrad förmåga att koncentrera sig och ta itu med problem. Svårigheter att komma till beslut. Svårigheter att se mål och arbeta strukturerat. Engagemang och uthållighet minskar påtagligt.

Immunförsvar
De flesta människor drabbas ett par gånger om året av förkylning eller andra relativt kortvariga infektioner. Immunförsvarets uppgift är att skydda kroppen mot främmande organismer. Långdragen stress påverkar vårt immunförsvar så att vår motståndskraft nedsätts och vi lättare drabbas av infektioner. På lång sikt kan det få mer långtgående konsekvenser för hälsan.

Hormonrubbningar
Vissa hormonrubbningar kan ha samband med svår stress. Binjurebarken producerar ett hormon (cortisol) som är nödvändigt för vår aktivering. Hormonet varierar normalt över dygnet och sömnen är viktig för regleringsmekanismerna i kroppen. Vid svår och långtgående stress kan cortisolproduktionen störas och det får konsekvenser för flera organ i kroppen. Även störningar i våra könshormoner och i sköldkörteln förekommer vid svår stress, liksom menstruationsrubbningar hos kvinnor.

Störningar i magtarmkanalen.
Stress kan ta sig uttryck i många olika symtom från magtarmkanalen. Symtomen är vanliga och många människor förlägger spänningar och oro till denna del av kroppen. Ökad gasbildning, ökade tarmljud, förstoppning, diarré, illamående, kräkningar och värk av olika grad kan allt höra till bilden. Symtomen kan uppstå även om kosthållningen är bra. Magsår kan ibland härledas till stress.

Hjärt- och kärlsjukdom
Högt blodtryck kan mycket lätt bli följden av stress. Högt blodtryck är en riskfaktor för flera sjukdomar men en av de allvarligaste till hjärt- och kärlsjukdom. Stress har visat sig ha samband med hjärt- och kärlsjukdom och hjärtinfarkt är ett av de allvarligare tillstånden. Stress påverkar blodkärlen och en del ämnen i blodet som gör att risken för proppar ökar. En propp är oftast det som utlöser en infarkt. Stress påverkar även blodfetterna negativt varför riskerna för hjärt- och kärlsjukdom kan öka ytterligare. Det förefaller även som om risken för andra metabola sjukdomar, t.ex. diabetes, ökar. Rytmrubbningar, dvs att hjärtat slår oregelbundet, kan bli ett annat symtom.

Huvudvärk
Huvudvärk är vanlig vid påfrestningar. Värken kan vara lokaliserad punktvis eller vara mer generell. Spänningshuvudvärk är ett specifikt tillstånd som kan vara orsakat av stress. Migrän kan utlösas av stress. Mycket akut insättande svår huvudvärk är troligen inte stressutlöst. Återkommande huvudvärk bör diagnostiseras och absolut när huvudvärken inte viker. För liten vätskemängd kan ge huvudvärk.

Hudsjukdom
Flera olika hudutslag kan vara orsakade av stress. Eksem och inte minst herpesinfektioener brukar blomma upp när man känner sig pressad och trött. Herpes är allra vanligast runt munnen men kan finnas var som helst på kroppen.

Symtom från muskler och skelett
Smärtor och besvär från rörelseorganen är vanliga vid påfrestningar, men olika individer drabbas olika. Kroppsbyggnad och muskelmassa inverkar på besvären liksom olika copingmekanismer. Det kan finnas orsaker som kan sökas långt tillbaka i tiden. I nack- skulderregionen förläggs mycket spänning och stress. Ett högt tempo leder ofta till uppdragna axlar, försämrad arbetsställning och mindre pauser. ?Tennisarm? och besvär med ?musarm? kan på liknande sätt vara orsakade av stress . Även ländryggssmärtor har visat sig ha samband med stress, inte minst i kombination med fysisk belastning. Fibromyalgi kan ha samband med vissa former av svår stress. En otränad kropp får lättare besvär.

Dåliga levnadsvanor
Ökad tobakskonsumtion och ökat alkoholintag bryter ned kroppen och minskar möjligheterna till läkning. Både alkohol och rökning kan direkt kopplas till flera svåra sjukdomar. Ökad alkoholkonsumtion är alltid ett allvarligt varningstecken. I första hand är det viktigt att erkänna ett ökat alkoholintag för sig själv. Nästa steg är att söka hjälp!

Mår man inte bra slarvar man lätt med mathållning, motion och vila. En negativ livsstil nedsätter vår motståndskraft, påverkar vårt humör och våra relationer. En negativ livsstil ökar direkt och indirekt riskerna flera allvarliga sjukdomar.

Åtgärder

Sök läkare
Sök specialist i allmän medicin som finns på din vårdcentral alternativt företagsläkare. Du kan behöva medicin och/eller sjukskrivning. Ett uteslutande av annan sjukdom förutsätter en medicinsk undersökning. Med läkaren kan du diskutera andra behandlingsalternativ som psykolog, kurator, sjukgymnast osv.

Analysera orsakerna
En analys av orsakerna är nödvändig för läkning. Den bör innefatta hela din livssituation såväl i privat- som arbetslivet inklusive din personlighet.

Handlingsinriktade stödåtgärder
Utarbeta en individuell plan med mål för insatserna. Ett samarbete med arbetsplatsen är oftast nödvändigt.

Delmål
Arbeta försiktigt framåt med ett delmål i taget.

Socialt stöd
Umgås med dina vänner, din familj, dina arbetskamrater. En viss ensamhet behöver de flesta för vila och eftertanke.

Sömn och vila
Utöka din sömn- och viloperiod. Mer vila behövs när sömnen är störd och påfrestningarna stora. Åtta timmars sömn behöver de flesta och sömnbrist förvärrar symtomen. Kroppen måste få chans att återhämta sig och byggas upp. Först därefter finns möjligheten att tänka klart - förutsättningen för analys, åtgärder och ökad kreativitet.

Mat och dryck
Se till att få i dig tillräckligt med vätska. Ät regelbundet och en väl sammansatt kost. Tänk på att du kan behöva öka ditt vätskeintag. En påfrestande situation kan jämföras med ett långlopp - det går åt mycket energi.

Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är för många en nödvändig ventil och verkar reparerande. Kroppen är konstruerad för rörelser. Rör vi på oss för lite fungerar inte helheten. En kropp som fysiskt mår bra fungerar som stödkorsett till själen. Att fysiskt orka med ger ökad psykisk styrka.

Slutord

Ett professionellt stöd är viktigt och ibland krävs en längre tids kontakt.

Denna korta sammanfattning belyste några av de vanligaste symtomen som kan vara orsakade av svår stress. Det finns troligen fler där sambanden ännu inte är kända. En allmän sjukdomskänsla kan vara tecken på stress men behöver inte vara tecken på svår sjukdom. Det första delmålet är nått genom en medicinsk undersökning. Du kommer att må bättre av detta.

En förändring av livsstilsfaktorer är oftast nödvändig i behandlingen, men kan vara svårt att åstadkomma innan tillståndet är mer stabilt. Både kropp och själ måste vårdas, men det kan kräva analys av hur hela din livssituationen skall organiseras för att arbeta målinriktat.

De individuella förutsättningarna är mycket olika och sambanden kropp ? själ ? omgivning är mycket komplexa. Det är viktigt att förstå helheten för att kunna förändra sin situation och finna en balans mellan påfrestningar och vila.