Tungt avsked..

I onsdags så begravdes min farbror. Han gick bort på Frejas födelsedag. Han som ställde upp och hjälpte till då pappa var dålig. Hos honom som vi har firat varje jul dom senaste åren. Hans om ställde upp som tomte, för att barnen skulle få en tomte. Förra året vart sista året. Vemodigt. 
 
Det var en fin och annorlunda begravning. Det var en minnesceremoni, lunch, fika och sen urnsättning. Vädret var helt fantastiskt. Men så ofattbart sorgligt. Det tog verkligen all kraft ur mig. Jag har sovit dåligt, varit ledsen, kroppsvärk och huvdvärk på det. En piss i sjön om man jämför med hur kusinen och min farbrors fru känner sig. Livet är bara så förjävligt orrättvist. Och denna jäkla cancer! 
 
Jag är i alla fall väldigt glad över att jag hann dit dagen innan han gick bort. Jag satt där med min kusin i några timmar. Han sov mycket, men vi hann med att prata lite iaf. Sen att han log när han såg mig, asså det värmer sjukt mkt i hjärtat. Jag blir bara ledsen när jag tänker på det. Men det är ett fint minne. Det kommer jag att minnas. Han hade varit dålig i omgångar och jag kunde inte riktigt åka till honom då. Antingen så var någon sjuk i familjen eller så var jag dålig. Jag ville inte komma med något virus/bakterie till honom, när han redan var dålig. Men nu så kom jag iväg. Guld värt.
 
Han kommer i alla fall vara otroligt saknad. Nu får han ta hand om pappa i himlen. 
 

Just nu har jag startat en inslamling på Facebook i min farbrors namn. Jag skulle uppskatta om ni skänkte en slant, till förmån för prostatacancer. 

Länk: https://www.facebook.com/donate/1349864611819257/2323221081049480/
0 kommentarer
publicerat i Mitt liv....
Taggar: Järfälla kyrka, begravning, cancer, farbror, prostata cancer, urnsättning
Visa fler inlägg