Den dagen som känns värst...

Måndagar. Den dagen som känns värst av alla dagar. Jag har tänkt att det berott på att det är tufft att kliva upp på morgonen då man har värk och mår allmänt urk. Men har ju kommit på att jag försöker att anstränga mig på helgerna, så att tröttheten kommer på måndagen. I helgen var vi på kalas och strax innan så åkte vi till Mall of scandinavia för att hitta ett par höstskor till Freja (vilket inte gick bra). Jag var så trött och sliten när jag kom hem, att jag knappt visste vad jag hette. Vi köpte med oss mat, vilket underlättade så mycket.
 
Igår så var det brunch på stan med vännerna, som vi planerat ett tag. 11 Personer var vi. Vi satt i två timmar och pratade och åt. Efteråt så gick vi en promenad nere vid vattnet. Vi fick skjuts hem, så jag slapp ju att gå något mer efter det. Maken åkte till globen efter maten för att hitta skor i rätt storlek åt Freja, så det slapp jag att göra. Sen var det lugn och ro hela kvällen i soffan. Värmde bara soppa till middag. Barnen var inte hungriga ändå och inte häller vi. Men så trött!
Idag så gick jag upp som vanligt med värk i kroppen, huvudvärk och ont i halsen.. Kände mig smått överkörd. Somnade om efter att barnen vart skickade till skolan. Druckigt kaffe och ätit lunch, men vissa dagar så får jag inte igång kroppen alls. Jag hoppas att dagens vilade gör så att jag orkar med att träna i morgon. Det har varit kämpigt dom senaste veckorna, men jag tar mig dit iaf och försöker. 
 
Jag älskar hösten. Den är så fin, vacker och med härlig luft. Men det innebär även en massa mer smärta, mer trötthet och mer sjukdomar..