Ett beroende..

Igår spenderade jag större delen av eftermiddagen på Södersjukhuset. Jag kände mig ganska så sänkt och hängig. Var så slut i kropp och knopp, så det mesta var jobbigt. Dom är så fantastiska på Södersjukhuset, måste verkligen lyfta det lite extra. Man kan bara ringa om det är något. Dom tar hand om en till 100% Vänliga och omtänksamma. Idag så tog killen alla möjliga tester på mig,  bara för att försäkra sig om att jag var ok. Han tyckte att jag var blek, så dom behövde ta blodprover på blodvärdet. Gick knappt att få ur blod och testerna fick göras om, då mitt blod som han först ut fick hade koagulerat? Det var något nytt.
 
 Medicinen håller min mage under kontroll, så stressen fanns ju i huvudet om att jag kanske inte skulle få den. Vad skulle hända då? Vad gör ja då? Att jag dessutom har en massa biverkningar är ju sådär det med. Något som dom ska kolla på. Plus många infektioner, jag är ju ofta sjuk. Så nu i slutet på mars så kommer det tas en ny ställning om hur dom ska gå till väga med min medicinering. Men igår så kom läkaren och hade en genomgång av kroppen. Bland annat halsen, feber etc. Sen så fick jag klartecken för att få min medicin. Kändes så jäkla skönt. Så mycket stress som släppte på en gång. Det är då man hajjar hur beroende man är av en medicin, hur mycket den betyder för mig och min crohns.
#1 - - Jag är inte dum i huvudet! Jag har Aspergers syndrom!:

SKönt att du fick behålla den om det känns bra

Svar: Tack.. ja det var en riktig lättnad faktiskt.. <3
Nina