Överleva..
Det var en dålig dag igår. Redan då jag vaknade så var smärtan så hemsk. Jag är så jäkla envis, så jag ser verkligen till att vara vaken. Känns som ett slöseri av dagen då man går och lägger sig. Men igår orkade jag inte längre. Det värkte och värkte. Jag gick och la mig och sov i 1½ timme. hade lätt kunnat sova en längre stund, men om jag skulle iväg och hämta barnen - så var jag bara tvungen att gå upp. Klev rakt in i duschen. Varmt vatten. I med citodon. Klädde på mig och åkte iväg på fotboll med Theo.
Mannen mötte upp oss där, vilket var tur det. Jag har tydligen problem att köra vår vagn. Förstod inte vad det var först, men det är vagnen som gör så att det värker något fruktansvärt i axlarna, nacken och nyckelbenet. Blir någon slags överansträngning eller något. Kroppen sväller bara mer och mer, blir mer och mer svag. Låg i soffan som en uppsvälld knubbsäl. Somnade och sen var jag borta resten av kvällen.
Vaknar upp, svullen i ansiktet, nästan så att ögonen ser insjunkna ut. Man märker det själv så mkt. Vill bara kliva av denna kortisonkur nu. Inne på femte månaden. Klart man sväller. Orkar bara inte gå runt och känna mig obekväm längre, ha ont längre. Se vad läkaren säger på fredag.. Nu ska jag "överleva" tisdagen.
Man vill ju bara gråta när man läser hur du har det kära vän.
Måtte det bli ordning på medicinering osv snart!
kram