I lördags var Freja rädd för allt tror jag. Mycket märkligt. Måste bara ha kommit över en natt sådär. Hon tog brorsan min i handen och sen knata hon in till getterna. Theo hade redan sprungit förbi dem - han hade inte tid med detta. Han visste ju vart hästridningen låg. hah. Men vi gick iaf in till getterna. Tillslut lyckades hon komma fram och klappa den. Sakta men säkert. Hon är ju så nyfiken ändå. Så bra att man kan få komma in och klappa, visa att dem inte är så farliga. Hon var iaf överlycklig då hon gick därifrån...
Hihi, åh vad mysigt!! :) Vi funderar på att fara dit i sommar. Det är ju så mysigt där!