Gårdagen..

Igår var jag nervös. Jag hade tagit mig i kragen för att besöka läkaren här i området. Jag vet att man måste träffa så jäkla rätt för att "få hjälp".. Kommer iaf dit och det var som ett slag i ansiktet. Han var ju inte direkt intresserad av att hjälpa mig på något sätt.

En konversation vi hade:
Jag: Jag kan knappt gå till globen och tillbaka. Det tar inte lång tid och ja får nästan som kramp på kvällen och dan efter är jag överlag sjuk.
Han: jaha, är det långt att cykla till globen?
Jag: vaa nej det tar väl 10 min kanske
Han: jaha det är så pass nära..

Han tyckte även att jag skulle gå till en sjukgymnast som fann mig intressant. Lät bara fel och mindre trevligt. Fick tjafsa mig till att han skulle ta prover på min sköldkörtel. Då den spökat en massa tidigare och min mamma har/hade struma (ja opererade bort den förra året), så det finns i släkten, så kändes det ju relevant att kunna kika på den. Då den kan ge sådana symptomer som jag har. Nu togs den tillslut, ska ringa dem i slutet av veckan.

Mailade däremot ett annat sjukhus igår och idag fick jag svar och telefonnr dit jag kan prova att vända mig till. Tänkte ringa idag då den lilla damen sover. Bara sånt krångel för att bara få lite hjälp, att få en liten riktlinje för att hamna åt rätt håll.


#1 - - Madde:

Vad är det för jävla fel på alla läkare egentligen?!! Förstår inte.

Blir så jävla less. :(

Hoppas du får hjälp hos det andra sjukhuset iaf.

Själv har jag typ gett upp nu. :(

Kramar. <3

#2 - - Veronica - mamma till Denver:

vården suger =( jag hade tur att jag fick komma till en läkare som faktiskt ville hjälpa mig sist, oftast är det ju så att man själv har rätt i att något är fel. Hoppas det löser sig <3



sv; haha, jorå jag vill jääääätegärna bli dagens blogg när jag har bloggpaus ;D knasmänniskor... det är bara fint med oss, hoppas det är fint med er? nu är bloggpausen över :)

#3 - - alexandra mamma till Tove och Lykke:

att det ska vara så himla svårt för läkare att ta en på allvar..



Alla är ju inte hypokondriker. Men ibland verkar de tro det..

#4 - - Marie-Louise:

Fy det är alltid trist när man kommer till en sådan läkare. Hoppas att den andra kontakten du ska ta är bättre. Eller om den andra läkaren kan skriva en remiss kanske till någon annan. Kram

#5 - - alexandra mamma till Tove och Lykke:

kunde han förstå vad du sa över hucudtaget.. ??



Jag råkade ut för ungefär samma sak 2 veckor efter förlossningen med Tove.



Jag fick plötsligt kramp i min ena vad och krampen var konstant. Försvann inte trotts vila i flera dagar. och jag fick ett stort blåmärke på benet. När jag ringde sjukvårdsupplysningen så sa de att jag skulle söka vård på en gång för det är tydligen vanligt att man få en propp efter en förlossning.

Så jag sökte på vårdcentralen och läkaren jag fick han fattade nog inte svenska för fem öre.. Och han sa att jag troligtvis bara hade slagit i benet.

och gav mig en klapp på axeln och sa gå hem och vila du.. Men det gjorde jag inte.. Jag åkte in till akuten i stället och där fick jag träffa en läkare rätt snabbt och de tog blodprover mm. och det visade sig att det var en liten liten propp.. Så jag fick blodförtunnande i 2 dagar sen var det borta. Men jag vill inte ens tänka på vad som hade hänt om jag inte hade åkt till akuten.. hade ju kunnat sluta hur illa som helst..

#6 - - Emelie:

USCH för dryga läkare!!!

Hoppas du får rätt hjälp snabbt!!!

↑