Svar på frågor:
Nej det hade jag inte. Jag födde Theo normalt.
Varför har du planerat kejsarsnitt?
När jag födde Theo så sprack jag väldigt mkt. Inkl att min ringmuskel gick av. Så jag fick opereras direkt efter förlossningen och det tog ca två månader innan det vart "dugligt" kan man väl säga. Hon som opererade mig sa att jag inte skulle föda vaginalt nästa gång - om jag ville ha mer barn dvs. Iom att det är ett känsligt område och det måste läkas igen i så fall (för det kommer att spricka upp igen med största sannolikhet). Risken att det inte skulle läkas ihop utan att jag skulle få problem va för stor. Och därför var det inget snack om att jag skulle få snitt.
Har du fått träffa läkare innan inskrivningen?
Nej jag kände själv att jag inte behövde det. Iom att jag och min man valde att skaffa ett till barn och då visste vi att jag skulle få göra ett kejsarsnitt. Så väldigt tidigt så visste vi om detta. För oss va ett till barn = kejsarsnitt. Så det fanns ingen tvekan om något. Varken från oss, mvc eller läkare.
Hur känner du inför ett snitt?
Det är så svårt att säga exakt. Jag mådde inte så speciellt bra under dem två första månaderna med Theo då jag hade väldigt ont. Såklart så vägde ju Theo över så att hur ont ja än skulle ha så skulle det inte göra någe. Jag var lycklig och hade ett friskt barn. Att då föreställa sig att jag skulle föda vaginalt igen och då få det ännu värre, att chansen att jag inte skulle bli helt återställd fanns - så kändes kejsarsnitt som en befrielse.
Samtidigt så känner jag mig inte direkt entusiastisk till ett kejsarsnitt. Man blir ju snuvad på konfekten. Jag är väldans glad att jag fått uppleva en ordentlig förlossning. Skulle mer än gärna vilja uppleva det igen, men det går ju inte. Vi ville ha ett till barn, så då får ja ta kejsarsnittet. Känns inte direkt bra att någon ska skära i min mage. Usch otrevligt, men känner mig trygg i själva operationen iaf. Jag vet att sös, där jag ska vara, är en av dem bästa i landet på just kejsarsnitt. Känns bra! Resten får jag ta med en nypa salt. Ta en dag i taget och se vad som händer..
Vad gör du om värkarna börjar tidigare?
Om värkarna börjar tidigare, ja om något skulle hända, så skulle ja bara ringa sös. Vi bor inte långt ifrån och då blir det ett akut kejsarsnitt i så fall.
Är du nervös?
Nej konstigt nog inte. Tror att jag har så mkt information i hjärnan. Kändes väldans bra på inskrivningen. Jag har vänner som har haft kejsarsnitt på sös - så jag har fått mkt info av dem. Jag tror dessutom att om man är väldans inställd på att det blir snitt, ja vad ska ja göra? Det blir snitt, ungen ska ju ut :P Känns inte jobbigt sådär.
Vad är det jobbigaste med ett kejsarsnitt?
Det jobbigaste har absolut inget med kejsarsnittet att göra direkt. Det jobbigaste är att vara ifrån Theo. Med en vanlig förlossning kan man ju (om man mår bra) redan åka hem samma dag. Medans jag måste ligga kvar i två dygn. Jag ogillar väldans starkt sjukhus, jag avskyr maten (att man ens får mata folk med den). Sen så har ja grov separationsångest från Theo. Helst så skulle han få följa med mig dygnet runt :P Vet att det inte går någon nöd på honom om han är borta från mig. Men tvärtom - det är en annan femma.
Funderar på köpa lite såna när jag lämnar filmerna haha